Tack och adjö!

I mål, mot nya mål.



Det är med mycket vånda och sorg i hjärtat som jag berättar att jag har bestämt mig för säga tack för mig! Jag tänker lägga ner bloggandet. Jag upplever att energin inte riktigt har funnits den senaste tiden och det har inte kännts lika kul, men jag tänkte ju inte överge er inför Stockholm mrathon! Nu när jag har gått i mål och då tänker fortsätta på egen hand.

Nu har inte bloggen varit med hela tiden, men när strax efter att jag gick i mål på Stockholm marathon slog det mig att det var nästan exakt 5 år sedan jag tog mitt första löpsteg. Fem år tog det mig från att jag började springa till att jag sprang ett marathon. Det är inte så illa. Det hade jag aldrig trott det när jag kämpade på den där första rundan. Vem vet vad jag gör om fem år från nu?

Inom den närmaste framtiden ligger en massa spännande saker. På fredag åker jag till Palma med ett gäng tjejer och vila upp mig. Sedan tänkte jag dra igång en måndas styrkefokus. I sommar tänkte jag springa så mycket jag orkar och satsar på ett PB på Stockholm halvmarahon (sub 1:55!). Till hösten hoppas jag att jag blir antagen i min distanskurs i mental träning. Och sedan får vi se vad som väntar efter det. Vem vet, kanske blir suget efter bloggandet så stort att jag kommer tillbaka, men just nu behöver jag lite andrum.

Tack för er tid, er inspiration och all er pepp! För den som är nyfiken så finns jag på Funbeat och Facebook (hoppas att länkarna funkar). Och jag kommer givetvis fortsätta att läsa era bloggar och kommentera.

På återseende!
/Josefine

La Seu i Palma, snart är jag där!

Påsk m.m.

Efter en påsk med sol, vänner, familj, sovmorgnar, löprundor, ånga-ner-tapeter-maskinen, köksbeställning på Ikea och goda middagar så har jag landat i en verklighet med nytt jobb och inte så mycket ork eller tid till träning som jag skulle vilja. Det ska nog ordna upp sig till helgen, tills dess är det full ös!

En paralyserad vecka

Oj, vilken bloggtystnad. Det var som om luften gick ur mig och jag blev alldeles paralyserad på en och samma gång. Så vad har hänt på en vecka?

Startbeviset till Stockholm marathon damp ned i brevlådan. Shit, nu är det verkligen på riktigt. Nu ska det snart springas. Och jag som nästan har varit lite rädd för att springa på sistonde. Rädd för att det ska göra ont eller inte kännas bra. Det var nog det som var grunden till paralyseringen dvs att jag inte har tränat ALLS på en vecka

Jag har dessutom blivit nyst och hostad på cirka tusen gånger av P. Han åkte på värsta influensahistorien och låg helt däckad förra helgen. Fantastiskt, tänkte jag, nu ska jag bli supersjuk lagom till BBC. Om man redan är rädd för att springa blir det inte direkt bättre av att tycka att man har ont i halsen och känna sig lite dålig.

Sjukt god chokladmoussetårta som det bjöds på i fredags.

Sen har vi ju ett härligt renoveringskaos hemma. Inget kök innebär kass mat om man inte har förberett med storkok vilket jag inte har hunnit med. Och jag har ätit alldeles för mycket socker. Men hantverkarna blev klara med det de ska göra i köket igår så nu ska vi "bara" fortsätta med att måla väggar. Det känns härligt att se ljuset i tunneln och att snart ha ett fint kök där jag kan laga min egna mat.

Igår tog jag mig själv i kragen och smet tidigare från jobbet för att sticka ut och springa i det underbara vårvädret. (Man får gå tidigt när man ska sluta i nästa vecka...) Vilken lyx att kunna sticka ut och springa vid halv fem när det fortfarande är riktigt ljust och varmt ute! Jag avundades alla mammaledig lite grann, men det finns säkerligen andra saker som tar sin lilla tid då... Jag siktade inte på något speciellt tempo utan lät benen bestämma när jag satte fart runt Årstaviken via Hammarby sjöstad för att få ihop en lagom lång runda. Det blev aldrig riktigt tungt, det kändes bra i kroppen och jag observerade löparkompisar, änder, solen, träden och en strandad grävskopa längs vägen. Ett riktigt bra pass som blev 14 km långt och väckte liv i kroppen. Nu är jag laddad för helgens BBC!

Löprundan påminde mig också om att pollensäsongen nog snart är här så för säkerhets skull petade jag i mig en första allergitablett till kvällen.

Ostrukturerad

Jag har inte den bästa strukturen på min träning just nu. I helgen blev det inget alls, jag hann verkligen inte och så har jag känt mig lite rosslig i halsen. Dessutom känner jag att jag har blivit lite rädd för att springa, rädd för att det ska kännas i knät eller höften och att jag ska göra något förhastat. Men det är ju bara att köra på (med förnuft) som gäller just nu. Ikväll är det jag som snör på mig löparskorna. Heja mig!

Mysbyxor

Igår fastnade jag inne på Stadium och fingrade på diverse färgglada plagg, men det blev inget med det. Istället kom jag därifrån med ett par grå mysbyxor. De invigdes snart när jag tog itu med disk, middag och ett storkok av köttfärsås (dagens matlåda). Visst orkar man mycket mer när det är ljusare på kvällen!?

Önskningar och mål

En uppfylld önskan...

Jag skulle inte säga att jag är en speciellt målfokuserad person, men ändå har det funnits glimtar av det. Nu pratar jag inte specifikt om träning, min "träningskarriär" är ganska kort, utan även om livet i allmänhet (kärlek, yrkesliv, boende etc). Vissa saker som jag har velat kan jag se att jag har uppnått och under andra perioder i livet har jag bara flutit med. Ibland måste man få flyta med, men jag har insett att det är bättre att göra val själv än att låta någon annan bestämma. Så därför ska jag bli bättre på det. Om du har ett mål och vet vart du vill är det lättare att göra aktiva val så att ditt liv styrs åt det hållet.

När vi gick in i 2011 hade jag två personliga önskningar och nu har jag redan uppfyllt dem! Jag ville fria till min kille och byta jobb. Ringen sitter på fingret sedan någon månad och för någon vecka sedan blev det klart att jag ska byta både roll och företag. Det känns givetvis jättekul.

Jag skapar min egen lycka och styr livet åt det håll som jag vill. Det känns bra. Nu ska jag satsa de kommande veckorna på att ge mig själv de bästa förutsättningar jag kan till Stockholm marathon. Det är ju också ett mål jag har i mitt liv just nu och som jag ska se till att det blir uppfyllt. Sedan ska jag givetvis se till att förvalta de uppfyllda önskningarna på bästa sätt.

Stockholm i mitt hjärta

Dagens Stockholmsrunda.

Stockholm är helt fantastiskt fint idag, kan jag konstatera efter att ha sprungit 16 kalla kilometrar genom staden. Solen skiner, det gnistrar om all snö och isen sjunger. Mitt långpass blev inte riktigt så långt som jag hade velat, men eftersom jag stångas lite med motivationen just nu är jag grymt nöjd med det. Jag hade kunnat springa längre idag, det kändes bra i kroppen och även om jag var trött mot slutet så fanns det krafter kvar. Jag tror att det får bli ett längre pass nästa helg. 

Jag gillar att springa i stan. Eftersom jag är född och uppvuxen i Stockholm så finns det så mycket minnen överallt. Idag tog jag en extra tur på Skeppsholmen för att få ihop lite mer kilometrar innan jag styrde hem. Här hade jag en riktigt rolig tid då jag jobbade på kafé när jag hade slutat gymnasiet. Jag träffade en av mina bästa vänner under den tiden och idag är jag gudmor till hennes yngste son.

Nu ska jag äta lite god lunch med P, njuta mer av solen, fixa i lägenheten och avsluta dagen med middag hos svärföräldrarna. Imorgon kanske jag bjuder kroppen på lite mer styrka, det vore skönt.

TGIF

Så här såg vårt vardagsrumsfönster ut imorse, jag ville bara dra täcket över huvudet och somna om. Men det gick ju inte för sig.

Jag har haft en riktig skitvecka. Jag har varit helt omotiverad och har inte sprungit en meter. Det blir inte bättre av att tänka negativa tankar om det utan nu borstar jag av mig det och startar helgen med en Shape-AW på SATS! Imorgon vaknas det långpass i snöyran (och sol?).

Tre snabba på en torsdag

• Jag tog en vilodag idag och myste med P, jag hinner träna imorgon istället.
• Jag spontananmälde mig till BBC. Jag har varit tveksam till om det kan prioriteras, men sedan tänkte jag "vad tusan, lite kul ska man väl få ha".
• Min alkoholutmaning i söndags gick så där bra. Jag klarade det inte helt och hållet, men tog endast några få klunkar. Att det ska vara så svårt att tacka nej...

Helg!

Jag är mitt uppe i en fullspäckad helg. I fredags vilade jag med en god middag hos goda vänner, vi bjöds på jordärtskockssoppa och shrikand. Igår sprang jag 14 km i planerat tempo trots att kroppen kändes seg. Det kändes bra inför framtiden. Sedan var jag på trevlig födelsedagsmiddag för en god vän. Nu laddar jag med havregrynsgröt, äggmacka och kaffe inför en dag med jobbet. Det är mycket nu....

Just det jag tänkte ge mig själv en utmaning, att inte dricka en droppe alkohol under kvällens middag. To be continued.

Drömmar

Chamonix, jag vill hemskt gärna åka tillbaka snart och öva på skidåkningen.

Det har gått att läsa en hel del om drömmar på olika bloggar, det sätter så klart i gång mina tankar åt just det hållet. En insikt som kommit krypande på mig under hösten 2010 var att man måste våga skapa sin egen lycka. Jag skriver våga för ofta kräver det lite chansande och att ta kliv utanför sin bekvämlighetszon mot något okänt. Jag måste ta ansvar för mitt liv och styra det i den riktining som jag vill. Det kan tyckas självklart, men det är inte alltid så lätt som det kan tyckas. Detta handlar inte om frieriet utan kanske främst om andra privata delar av livet, men visst är det en del i att styra mitt liv dit jag vill nu.

Under föreläsningen i lifestyle management fick jag skatta mitt 2010 från 0 till 100 inom områdena hälsa, familj, jobb, fritid, vänner, ekonomi och personlig utveckling. Det gav mig ganska svart på vitt som var/är bra och mindre bra i mitt liv. Så nu känner jag att jag vet vad jag vill jobba med under 2011 och jag har funderar över hur jag ska styra mitt liv åt det hållet. En riktigt skön och befriande insikt kan jag säga.

Vilka drömmar jag har i livet håller jag för mig själv, men gällande träningen kan jag dela med mig en del. Det finns så mycket som jag skulle vilja göra. Jag skulle vilja ha tid och råd att träna mer (jobba mindre och tjäna mer, realistiskt...). Jag skulle vilja ta morgonpromenader och sedan äta frukost i lugn och ro. Jag vill träna yoga, löpning och styrka flera gånger i veckan, och ändå ha tid till att testa TRX, kettlebells, kampsport, dans med mera. Jag vill springa marathon och lopp utomlands. Jag vill lära mig att åka längdskidor, långfärdsskridskor och bli bättre på alpin skidåkning. Jag vill gå på massage och ta hand om min kropp på bästa sätt.

Det är bra att ha drömmar, sedan får man välja ut några saker att fokusera på just nu. Det är inte så dumt det heller!

Dipp & topp

Jag har varit lite frånvarande på bloggen ett tag och det beror på att jag träningsmässigt har varit lite låg. Jag fick inte riktigt till det i helgen även om jag började den med en AW-Shape. I söndags vakande jag med en massa nys och snörvel i söndags när jag hade ett långpass inplanerat. Typiskt! Sedan blev det (tack o lov) ingen förkylning av det så igår blev det ett lätt löppass med P. Det gällde att passa på när P föreslog att vi skulle springa även om jag hade planerat att köra styrka.

Frånvaron har även berott på att jag har funderat på bloggens vara eller icke vara. Det kändes inte längre lika lätt att svara på varför jag bloggar. Men jag har bestämt mig för att jag behöver all pepp, press och motivation jag kan få fram till maran, så till dess kör jag på.

Privat är livet på topp. Pirret i fredags berodde på att jag friade till min kille, han sa ja och sedan firade med en underbar middag på Mathias Dahlgrens matbaren. Bröllopet kommer garanterat inte att vara under det närmaste året så det kommer inte att bli något bröllopsbloggande.

2011 kommer att bli bra, jag skapar min egen lycka!

Fin dukning på Matbaren.

Pirr...

Not doing it

Idag så kraschlandade jag i soffan efter lite fix och trix på stan, och sedan somnade jag framför tv:n. Kanske att kroppen behövde lite vila efter träning tre dagar i rad. Imorgon blir det nya tag!

Lev livet!

2011. Nytt år - nya tag... eller? Jag är lite emot nyårslöften faktiskt, det känns nästan som om de är till för att brytas. Du kan börja vilken dag du vill och se till att varje dag blir så bra du bara kan. Glöm inte att alla dagar som passerar är livet, de börjar inte sedan det är här och nu. Klyschigt, men sant!

Så idag bjöd jag kroppen på ett hejdundrande pass med min PT efter allt mys på Sydkoster. Det var utfallssteg en masse, med hantlar, stänger och balansplattor. Och en massa andra övningar som riktiga dips (jag klarade väl en halv), latsdrag, bicepscurl och tricepspress. På skakiga ben tog jag mig hem och förväntar mig träningsvärken från helvetet imorgon.

På torsdag åker jag till London med två tjejkompisar och lämnar löparskorna hemma. Men innan dess ska jag nog hinna träna lite och nästa vecka smäller det. Jag har en plan som ska ta mig ända till Stockholm marathon. Sjukt läskigt, men det är bara att kasta sig ut och se till att livet blir så roligt som möjligt. Jag har en riktigt bra känsla i magen gällande 2011.

Hinner.Inte.

En frisör som var sen, bortglömd tvättid, panikhunger, försöka hitta en klänning till morgondagens julfest och öva på att läsa en dikt till på lördag - gör att jag inte hinner springa hur gärna jag än hade velat. Inte tid för träning förrän på söndag med andra ord. Trist, men lite extra vila som ger kroppen den mjukstart som den behöver.

Ny förkylningsfri vecka!

Yes, äntligen börjar det kännas bättre. Jag är sugen på att dricka kaffe och har inte lika mycket snuva. Kroppen känns fortfarande lite matt så jag börjar lite lugnt, gårdagen bjöd på en timmes promenad men dagens PT-timme är avbokad. Nu ska jag försiktigt skaka liv i din här kroppen.

Innan förkylningen slog till hade jag haft världens supervecka! Jag hade tränat en massa roliga saker, ätit lagom mycket och kroppen kändes annorlunda - jag hade hittat min balans. Sen tog jag en ledig helg och vräkte i mig onyttigheter, vilket jag faktiskt tror kan vara en bidragande orsak till min dunderförkylning. Kroppen fick inte i sig de bra saker som den behövde för att kunna bygga upp sig. En lärdom. Dessutom gäller det så här i sjukdomstider att träna när jag kan för jag vet aldrig när förkylning eller annat slår till.

Men nu är det som sagt nya friska(re) tag. Idag blir det antingen promenad eller lätt löpning beroende på hur det känns och sedan kommer jag att fortsätta veckan lugnt med träning eller vila beroende på vad som känns bra just den dagen. Hur som helst - härligt att vara tillbaka.

Finn fem fel

När jag kommer fram till gymmet idag och ska byta om inser jag att jag inte har några strumpor med mig och jag har gått runt i kjol med strumpbyxor hela dagen. Vad göra? Jag sticker faktiskt i fötterna som de är i skorna dvs barfota. De skorna börjar ändå sjunga på sista versen.

Sedan kör jag nästan alla övningar från programmet som jag fått av Kristine. Knäböj på bosuboll med axelpress, gummibandsgång, ryggresningar, baksida lår på pilatesboll, fällkniven och plankan med armgång. Mer hinner jag inte innan spinningpasset.

Efter spinningen upptäcker jag att det varken finns handduk eller överdragskläder i väskan. Vad göra? Jag tackar en högre makt att jag har kappa på mig så att ingen ser att jag har strumpbyxor utan kjol under... Ibland blir det lite knasigt.

I gotta feeling

Jag har en känsla av att det här kommer att bli en bra vecka. Trots en sen söndagskväll, känner jag mig hyfsat pigg idag. Kanske kan jag tacka mitt kloka huvud som tog lite vin, en massa vatten och desto mera dans. Jag känner mig fyllda av energi och nu ska jag fylla den här veckan med träning, lite vad jag känner för. På söndag kickar vi igång träningen mot marathon och då blir det desto mera löpning.

Förresten, idag är ingen vanlig dag för idag är min födelsedag...


Fick denna goda efterrätt när jag firade lite i lördags, kesellagratinerade bär.

Busy bee

Det kommer inte att bli mycket träning den här helgen. Men jag inledde helgen med en Shape-klass igår. Tungt som tusan och finfin träningsvärk i rumpan idag. Jag är fortsatt lite rosslig i halsen utan att det gör ont, det känns mer som om det har gått direkt till lungorna. Tur att jag inte hinner träna mer den här helgen då. Idag ska det fixas för tjejmiddag och imorgon är det konferens all day long.

Ha en trevlig helg. Vi ses på måndag!