
tisdag 29 juni 2010
Kan jag bli en ny man?
Maraton-på-50-dagar-Jonas har lämnat DN för att skriva en bok "Bli en ny man" och han bloggar om boken och sin träning på just Bli-en-ny-man-bloggen. Jag tror att det har alla förutsättningar att bli en riktigt bra bok, men känns det inte lite omodernt att kalla den "Bli en ny man"? Om jag kollar vilka som kommenterar på bloggen är säkert hälften kvinnor. Jag tror att kvinnor är minst lika intresserade av löpning, styrketräning och bra mat. Dessutom hör man ju ofta att kvinnor borde träna "lite mer som män".
Men jag kanske bara ska strunta i att bli irriterad. Istället ska jag insupa råd och tips, och satsa på att bli en ny man jag med. Den bästa man som jag kan bli (inte bokstavligen så klart).
Men jag kanske bara ska strunta i att bli irriterad. Istället ska jag insupa råd och tips, och satsa på att bli en ny man jag med. Den bästa man som jag kan bli (inte bokstavligen så klart).
Savoykål och livet i allmänhet
Gårdagens planering har redan fallerat, jag kommer inte att hinna träna idag. Det enda alternativet är ett sent löppass i Jönköping, men det får vi se...
Det gör däremot ingenting, jag hade nämligen en grymt skön måndagkväll och jag kommer att hinna få in träning under resten av veckan. Igår fixade jag först en present till P som fyller jämnt i helgen, sedan gick jag en promenad i ett soligt sommar-Stockholm och sedan avslutade jag med en variant av en kycklingwok framför fotbolls-VM. Receptet innehåller savoykål och jag fick fullkomligt hjärnsläpp på ICA och kunde inte för mitt liv minnas hur savoykål ser ut, men de hade inget visade det sig så jag slängde i lite endivesallad.
Savoykål, om det är någon mer än jag som är osäker.
måndag 28 juni 2010
Träning vecka 26
Ny vecka och nya träningsplaner. Den som är uppmärksam kanske märker att jag inte följer mina träningsplaner till punkt och pricka. Men jag gillar att vara lite flexibel och ser snarare träningsplaneringen som ett tillfälle att tänka igenom kommande vecka, vad jag vill ha in och om det är några speciella händelser som jag behöver ta hänsyn till. Nästa vecka ska jag t.ex. ut och resa med jobbet tisdag till onsdag så onsdag får bli vilodag och löpning får klaras av på tisdag lunch eller morgon.
Måndag: Funktionell träning
Tisdag: Löpning - intervaller
Onsdag: Vila
Torsdag: Löpning - tempo
Fredag: Spinning?
Lördag: Löpning - långpass
Söndag: Styrka
Måndag: Funktionell träning
Tisdag: Löpning - intervaller
Onsdag: Vila
Torsdag: Löpning - tempo
Fredag: Spinning?
Lördag: Löpning - långpass
Söndag: Styrka
söndag 27 juni 2010
Tillbaka till verkligheten
Stockholm visar sig från sin bästa sida när alla midsommarfirare vänder åter till staden. Jag har haft en fantastiskt härlig helg i skärgården med strålande sol, god mat och trevligt sällskap.
Efter två dagars vila fanns det lite spring i benen. Det fick bli Södermalm runt i maklig takt. Nu har jag fixat ihop en god och lite nyttigare middag efter helgens alla godsaker. Tonfisk & färskpotatissallad med äpple och dillfrö, receptet hittar ni här. Nu laddar jag för en ny vecka på kontoret då solen ser ut att skina utanför fönstret...
torsdag 24 juni 2010
Glad midsommar!
Så här proppfullt är mitt kylskåp just nu.
Nu ska jag snart packa ihop all mat och nödvändigheter så ska vi ta bilen ut till båten och bege oss vidare ut i skärgården. Långt bort från civilisationen dvs el, rinnande vatten och internet. Skönt! Och vädergudarna verkar ju vara med oss denna midsommar (peppar, peppar).
Jag är ledig idag och har en tendens att tro att jag ska hinna med hur mycket som helst när jag är ledig. Tidsoptimist, javisst! Det är lite synd för då tillåter jag mig inte vara nöjd med det jag faktiskt gör. Idag har jag redan hunnit baka en västerbottenpaj, göra tomatsalsa och springa en mil (det var galet varmt). Inte illa! Nu blir det dusch och lunch innan vi packar in oss i bilen.
Glad midsommar!
Tillbaka till Svartlöga.
onsdag 23 juni 2010
Min onsdagkväll
Midsommarplanering. Storhandling. Semestertrötthet. Sol. Köpa födelsedagspresent. Tidsoptimism. Jordgubbar. Reahandling. Baka. Packa. Koordinera. Yoga.
tisdag 22 juni 2010
Oplanerat tempopass
Ett intervallpass som blev ett "jag springer en mil"-pass som blev ett bra tempopass, så skulle man kunna sammanfatta dagens träning. Jag var inte sugen på intervaller och de blev inte av under lunchen. Så kom jag hem och solen sken och det kändes som om det skulle vara skönt att komma ut i solen. Så jag stack ut med intentionen att jag springer en mil, Årstaviken runt.
Jag hade tänkt att testa runkeeper, men den funkade inte så istället blev det iMap my run. Vilken tur att jag har två liknande appar i iPhonen. GPSen tappade dock mottagning då och då så slutsumman blev bara 6 km, medan funbeat säger 8,7 km. Jag litar på det senare.
Det var givetvis en massa löpare ute i det fina vädret och jag såg flera stora grupper, bland annat mötte jag ett IF Linnéa-gäng på Liljeholmskajen. Mina ben kändes ganska sega, men GPSen visade hög fart (5:20 är snabbt för mig). Jag lite dock inte på den eftersom den tappade mottagningen ibland. Jag pinnade på och mot slutet var det smärta och mjölksyra.
Jag tycker ofta att jag är dålig på att ta ut mig själv och att jag är rädd för att det ska göra ont. Men idag körde jag fasiken hela vägen in i kaklet. Ja, jag stannade lite innan milen och gick sista biten för benen var helt slut, men annars är jag riktigt nöjd med mig själv.
Jag hade tänkt att testa runkeeper, men den funkade inte så istället blev det iMap my run. Vilken tur att jag har två liknande appar i iPhonen. GPSen tappade dock mottagning då och då så slutsumman blev bara 6 km, medan funbeat säger 8,7 km. Jag litar på det senare.
Det var givetvis en massa löpare ute i det fina vädret och jag såg flera stora grupper, bland annat mötte jag ett IF Linnéa-gäng på Liljeholmskajen. Mina ben kändes ganska sega, men GPSen visade hög fart (5:20 är snabbt för mig). Jag lite dock inte på den eftersom den tappade mottagningen ibland. Jag pinnade på och mot slutet var det smärta och mjölksyra.
Jag tycker ofta att jag är dålig på att ta ut mig själv och att jag är rädd för att det ska göra ont. Men idag körde jag fasiken hela vägen in i kaklet. Ja, jag stannade lite innan milen och gick sista biten för benen var helt slut, men annars är jag riktigt nöjd med mig själv.
Kvällspromenad

Igår var det (om jag är rätt informerad) årets ljusaste dag. Jag firade genom att ge mig ut på en härlig kvällspromenad. Jag kände lite träningsvärk i låren sedan söndagens cirkelträning, utfallssteg är verkligen döden.

Solen var på väg ned när jag promenerade igår och Stockholm var verkligen fantastiskt vackert. I Hammarby sjöstad såg jag en massa luftballonger och en flög så lågt att det såg ut som om den skulle landa mitt på vattnet. Men sedan brassde de på och den stög över hustaken mot Sofia kyrkan.
Nu börjar det kännas som om det verkligen är sommar. Det måste bara bli lite varmare i luften.
måndag 21 juni 2010
Vad tränar du för?
Ibland är det bra att få lite perspektiv på saker och ting. Under en promenad igår tyckte P att jag "tränar ju sjukt mycket nuförtiden". "Vad tränar du, 5-6 gånger i veckan?" Jo, fem gånger i veckan är ju mitt mål, men det blir inte alltid så. Den senaste veckan tycker jag inte att det har blivit så mycket träning som jag har velat.
"Men vad tränar du för nu?" blev P:s nästa fråga. Dels tränar jag ju för att det är kul och för att må bra, det borde vara ett skäl nog. Men sen försöker jag också lägga en bra grund inför kommande marathonträning och jag siktar in mig på att springa Stockholm halvmarathon i september.
Jag hinner (oftast) träna 5 dagar i veckan, jag tycker det är kul och därför gör jag det. Är det så konstigt? Har jag blivit alldeles förblindad av träningbloggsfären och inte inser hur mycket tid jag faktiskt lägger på träning? Jag har nog insett att det är mer än "normalt", men inte att det skulle vara konstigt för den sakens skull har inte slagit mig. Tänker jag sluta nu? Absolut inte, jag kör på och ska försöka få med P på lite fler av mina träningspass. Så det så!
"Men vad tränar du för nu?" blev P:s nästa fråga. Dels tränar jag ju för att det är kul och för att må bra, det borde vara ett skäl nog. Men sen försöker jag också lägga en bra grund inför kommande marathonträning och jag siktar in mig på att springa Stockholm halvmarathon i september.
Jag hinner (oftast) träna 5 dagar i veckan, jag tycker det är kul och därför gör jag det. Är det så konstigt? Har jag blivit alldeles förblindad av träningbloggsfären och inte inser hur mycket tid jag faktiskt lägger på träning? Jag har nog insett att det är mer än "normalt", men inte att det skulle vara konstigt för den sakens skull har inte slagit mig. Tänker jag sluta nu? Absolut inte, jag kör på och ska försöka få med P på lite fler av mina träningspass. Så det så!
Träning vecka 25
Den här veckan är det midsommarfirande som är fokus. Jag är ledig både torsdag och fredag så det blir en riktigt kort jobbvecka och löppassen måste stuvas om lite, men det ska nog gå bra. Idag ska jag köra intervaller efter jobbet.
Måndag: Löpning - intervaller
Tisdag: Styrka
Onsdag: Någon träning
Torsdag: Löpning - långpass
Midsommarafton: Vila
Lördag: Vila
Söndag: Löpning - tempo
Måndag: Löpning - intervaller
Tisdag: Styrka
Onsdag: Någon träning
Torsdag: Löpning - långpass
Midsommarafton: Vila
Lördag: Vila
Söndag: Löpning - tempo
söndag 20 juni 2010
Min helg i bilder
Jordgubbar! Massor av jordgubbar. Här med kiwi och kokos.
Solig skärgårdsidyll på Svartlöga.
En stund i solen i väntan på båten tillbaka mot stan.
En kanonhelg helt enkelt, som även har innehållit prinsessbröllop och långpass för min del, men det vet ni ju redan.
lördag 19 juni 2010
Önskelista

Ett vätskebälte behövs snarast. Bild från Löplabbet. 

Fina, snabba och rosa Nike Lunar Elite+. Bild från stadium.se.

Eller kanske ännu hellre ett par nya Adidas Supernova Sequence som passar min fot väldigt bra. Bild från Start Fitness.

Jag är trist och vill ha samma leksak som alla de andra barnen. Ja tack till en Garmin Forerunner 305. Bild från Löplabbet.

Fina, snabba och rosa Nike Lunar Elite+. Bild från stadium.se.

Eller kanske ännu hellre ett par nya Adidas Supernova Sequence som passar min fot väldigt bra. Bild från Start Fitness.
Botade mig med ett långpass
Imorse gav jag mig åter i kast med löpningen. 16 kilometer var inplanerade under en runda som skulle ta mig ut till Hellasgården och tillbaka. Vädret var alldeles lagom, ingen gassande sol och lite svalka i luften. Jag var klok nog att bära med mig en vattenflaska.
Löpningen gick bra, lite känningar i benhinnor och axlar (?), men det var skönt och framför allt roligt att springa. Att springa ut till Hellasgården var alldeles lagom. Tanken var att jag skulle springa runt Källtorpssjön, men jag virrade bort mig i skogen och hittade inte vägen runt så efter ett tag vände jag. Kanske blev det någon kilometer mindre pga det, tempot gick i alla fall ned under lite förvirring.
Jag kom hem efter cirka 1,5 timme, trött men supernöjd med min insats. Däremot måste jag nog införskaffa ett vätskebälte till sommarens långpass. Det håller inte att springa med en vattenflaska i handen, den kändes i vägen och jag tror att det var det som gav mig ont i axlarna.
Riktigt härlig lördagsträning!
Löpningen gick bra, lite känningar i benhinnor och axlar (?), men det var skönt och framför allt roligt att springa. Att springa ut till Hellasgården var alldeles lagom. Tanken var att jag skulle springa runt Källtorpssjön, men jag virrade bort mig i skogen och hittade inte vägen runt så efter ett tag vände jag. Kanske blev det någon kilometer mindre pga det, tempot gick i alla fall ned under lite förvirring.
Jag kom hem efter cirka 1,5 timme, trött men supernöjd med min insats. Däremot måste jag nog införskaffa ett vätskebälte till sommarens långpass. Det håller inte att springa med en vattenflaska i handen, den kändes i vägen och jag tror att det var det som gav mig ont i axlarna.
Riktigt härlig lördagsträning!
fredag 18 juni 2010
Välsvarvade armar
Många fina välsvarvade armar i fina klänningar på min tv ikväll.

Victorias fantastiskt fina klänning och tjusiga armar. Bild från Ebbas blogg.

Marys klänning är från igår, men man ser hennes armar bättre här. Även denna bild från Ebba.

Victorias fantastiskt fina klänning och tjusiga armar. Bild från Ebbas blogg.

Marys klänning är från igår, men man ser hennes armar bättre här. Även denna bild från Ebba.
Löparskräck!?

Vilande löparskor.
Den uppmärksamma kanske har noterat att jag sedan mitt katastrof-pass i måndags inte har ägnat mig åt speciellt pulshöjande aktiviteter. I ärlighetens namn blev jag lite rädd för att det skulle kännas lika kasst igen. Jag tittade på den senaste tidens träning på funbeat och kunde konstatera både att jag hade sprungit längre och tränat mer än jag gjort på länge. Jag kände av det i benhinnorna (förmodligen upptrappningen i antalet kilometrar) och bestämde mig för att lite vila kanske inte var så farligt. Hellre att jag vilar än tappar sugen på löpning.
Istället för löpning har jag yogat både i tisdags och i onsdags. I onsdags körde jag ett alldeles eget yogapass hemma och det var skönt att bestämma sin egen takt och hinna köra många rörelser. Igår promenerade jag mest hela dagen, först 50 minuter till jobbet, sedan var det konferens med lekaktiviteter på eftermiddagen och slutligen promenerade jag hem genom ett somrigt bröllopsförberedande Stockholm.
Lågintensiv träning har det varit gott om, men idag tänkte jag få en liten pulstopp. Det är dags att skaka liv i kroppen inför morgondagens inplanerade långpass.
Just nu i bokhyllan
Jag tänkte läsa på lite om mental träning och börjar med den här boken, Idrottpsykologi, som förklarar grunderna i idrottpsykologi men också innehåller praktiska råd. Är det någon som har tips på bra böcker om mental träning?
onsdag 16 juni 2010
Recension: Yogakurs

Nu är min yogakurs på Yogashala i Stockholm slut. Tio gånger under våren har jag tagit min yogamatta (man bör ha en egen, men kan även hyra för 20 kr) och promenerat till shalan. Sofia har lett oss genom den första serien. Vi har testat på de flesta övningar i serien, men har inte gjort alla varenda gång.
Eftersom jag bara har yogat för Sofia är det egentligen hennes kurs som jag kan uttala mig om. Jag tycker att hon var bra på att förklara och visa rörelser. Hon gick fram i en takt som passade mig och lyckades skapa ett behagligt lugn på klasserna. Därmed inte sagt att det inte var tufft för kroppen ibland!
Jag har svårt att uttala mig om huruvida jag har blivit bättre på yoga. Jag har lärt mig fler rörelser, att utföra dem på egen hand och jag känner mig mer bekväm med yogan. Men jag tror att det krävs mer regelbunden yoga för att jag ska känna att jag klarar positionerna bättre och kommer djupare i dem.
Jag kan verkligen rekommendera en kurs på Yogashala (eller en ordentlig kurs någon annastans om du är intresserad). Jag gick nivå 1, men det finns även andra nivåer, mysore-style eller drop-in. Jag känner mig väl rustad för yoga på egen hand under sommaren och sedan tror jag att det blir en fortsättningskurs under hösten.
Veckans frukt: Vattenmelon
Igår blev en lugn dag med yoga och en enkel middag med mycket vattenmelon. Kanske är veckans frukt vattenmelon, förra veckan snöade jag fullkomligt in på jordgubbar.


Sallad på tomat, vattenmelon, paprika och fetaost tillsammans med bovete och rökt skinka. Enkelt och mumsigt!
Igår kände jag av benhinnorna och idag kittlar det i halsen. Förkylning på gång eller borde jag inte ha slutat med allergitabletterna? Hur som helst känns det som om det kommer att bli en lugn vecka. Idag blir det inget intervallpass på lunchen utan eventuellt lite mysjogg ikväll beroende på hur det känns.
tisdag 15 juni 2010
Inspiration sökes
Jag behöver lite inspiration! Kan inte senaste numret av Runner's world ligga hemma i brevinkastet. Please...

Bild från svenska Runner's world.
Gårdagens trista löprunda
Vad var det som hände igår egentligen? Jag skulle testa att köra ett tempopass på väg från jobbet och ryggsäcken innehöll bara det nödvändigaste för att vara så lätt som möjligt. Himlen hade spruckit upp och solen sken, perfekt för löpning. Ganska snabbt började mina benhinnor att göra ont, jag hittade inget bra steg och efter ett tag visste jag inte hur jag borde springa eller vad som var ett bra steg. Det gjorde bara mer och mer ont och att jag skulle få till en tempoökning om någon kilometer kändes väldigt tveksamt.
Benen var alltså tunga och ryggsäcken kändes i vägen så jag stannade och stretchade för att se om det skulle hjälpa, men det gjorde det inte. Jag sprang lite till innan jag stannade och snörde åt ena skon. Det resulterade i att foten somnade (har aldrig varit med om det under löpning) så då fick jag stanna och lossa på snörningen. Till slut gav jag surmulet upp och gick den sista biten hem. Jag fick ihop cirka 30 minuter effektiv löpning, men någon tempoökning blev det ju inte.
Idag får benen vila från löpning och istället blir det sista yogalektionen. Tyvärr är jag upptagen på torsdag och kunde inte gå på den sista lektionen med min lärare, men som tur är kan jag ändå yoga med en annan grupp.
Benen var alltså tunga och ryggsäcken kändes i vägen så jag stannade och stretchade för att se om det skulle hjälpa, men det gjorde det inte. Jag sprang lite till innan jag stannade och snörde åt ena skon. Det resulterade i att foten somnade (har aldrig varit med om det under löpning) så då fick jag stanna och lossa på snörningen. Till slut gav jag surmulet upp och gick den sista biten hem. Jag fick ihop cirka 30 minuter effektiv löpning, men någon tempoökning blev det ju inte.
Idag får benen vila från löpning och istället blir det sista yogalektionen. Tyvärr är jag upptagen på torsdag och kunde inte gå på den sista lektionen med min lärare, men som tur är kan jag ändå yoga med en annan grupp.
måndag 14 juni 2010
Blä!
Världens sämsta löppass är avklarat! Inte ens värt att nämna. Jag slickar såren, äter fruktsallad, tittar på fotboll och återkommer imorgon. Usch!
Är det något fel på mig?
När jag sitter och funderar hur jag ska klä mig i vinter för alla de löppass som ska klaras av då. Och kikar lite på Petras blogginlägg från i vintras för tips. Fel fokus?
Snart ska jag dra på mig hyfsat somriga löparkläder och beta av ett tempopass på väg från jobbet. Det ska bli roligt!
Snart ska jag dra på mig hyfsat somriga löparkläder och beta av ett tempopass på väg från jobbet. Det ska bli roligt!
Träning vecka 24
Ny vecka igen! Och snart är det midsommar, vilket känns som starten på sommaren. Folk försvinner på semester även om jag får vänta till mitten av juli. Men det är ju inte så långt bort...
Första ska veckans träning avklaras,
Måndag: Löpning - tempo
Tisdag: Yoga
Onsdag: Löpning - intervaller
Torsdag: Morgonlöping?
Fredag: Vila
Lördag: Löpning - långpass
Söndag: Vila alt. styrka
Första ska veckans träning avklaras,
Måndag: Löpning - tempo
Tisdag: Yoga
Onsdag: Löpning - intervaller
Torsdag: Morgonlöping?
Fredag: Vila
Lördag: Löpning - långpass
Söndag: Vila alt. styrka
söndag 13 juni 2010
Inget långpass
Huvudvärken satte stopp för helgens planerade långpass. Den satte igång lagom efter frukost och håll i sig lagom till middagen både igår och idag. Precis som om kroppen inte ville ha något långpass och jag som faktiskt var riktigt sugen på att se vad jag skulle gå för. Nästa helg...
Så istället har jag sett på en massa fotboll, promenerat och ätit grillat och jordgubbar. Härligt!
Så istället har jag sett på en massa fotboll, promenerat och ätit grillat och jordgubbar. Härligt!
lördag 12 juni 2010
Sprängande huvudvärk
Just nu sätter en sprängande huvudvärk stopp för mina planerade 15 km. Jag hoppas att det går över så att jag kan sticka ut och springa lite senare. Annars får jag hoppas att det fungerar imorgon.
Jag undrar om det kan bero på att jag har slarvat lite med järntabletterna på sistonde? Jag har nämligen en känsla av att lågt hb-värde ger mig både huvudvärk och yrsel.
Jag undrar om det kan bero på att jag har slarvat lite med järntabletterna på sistonde? Jag har nämligen en känsla av att lågt hb-värde ger mig både huvudvärk och yrsel.
fredag 11 juni 2010
Sugar overload again...

Chokladiga efterrätter är en riktig favorit.
Förlåt kroppen! Jag har tankat dig med alldeles för mycket socker idag och den senaste tiden. Nu sitter jag här en fredagskväll efter en sugar overload och känner mig alldeles konstig i kroppen och har ont i huvudet. Inte bra!
Det här måste få ett stopp. Detox hägrar, med nolltolerans för socker för ett tag... Jag börjar lite smått imorgon, jag kommer inte kunna stå emot pappas frus härliga desserter, men på allvar på söndag.
Jag vet att jag har uttalat sådana här löften förut och det brukar gå bra ett tag sedan faller man tillbaka. Jag tycker att det är okej för jag gillar mat och godsaker alldeles för mycket för att utesluta det helt i mitt liv. Men ibland blir det lite för mycket av det goda och då funkar det för mig att strama upp det lite extra under en period för att sedan återgå till det normala.
Jag kommer framför allt att utesluta godis, kakor, glass, läsk och sockriga efterrätter. Frukt kommer att vara okej och ett och annat lite för sockrigt livsmedel kommer nog att kunna slinka ned, så det blir ingen jakt på allt tillsatt socker. Men mitt sockersug är för tillfället lite för stort för att det ska kännas bra.
Mot maran!
Det är ju ett helt år till nästa Stockholm marathon så jag kommer inte att dra igång med någon tok-träning redan nu. Däremot gäller det ju att tänka långsiktigt så jag ska ändå börja lägga grunden. Det gäller att hålla fokus på löpningen under sommaren och resten av tiden mot marathon, tänker jag.
Under sommaren har jag bestämt för att träna mot Stockholm halvmarathon den 11 september. Det borde hålla igång löparbenen. Målet blir att komma under 2 timmar och kanske även ner mot 1:50. Jag får se hur jag gör med halva Lidingöloppet, jag kan inte riktigt bestämma mig. Några andra lopp verkar jag inte hinna med då semester och bröllopsbesök kommer emellan.
Jag kommer att fortsätta att träna enligt FIRST vilket ger utrymme för en hel del kompletterande konditionsträning som spinning, roliga pass på gym, styrka, cykelturer med mera. Det kommer att göra att jag inte lessnar. Jag kommer även att fortsätta med min yoga - för styrkan, smidigheten och lugnet.
Totalvila
torsdag 10 juni 2010
Jag vill, jag kan, jag gör
Jag vill springa Stockholm marathon. Det har ju legat och grott länge och jag har sagt att jag ska. Men det är först nu när anmälan är öppen som det är på riktigt, saker ställs på sin spets och det är möjligt. Efter att ha läst en massa marathonhistorier så vill jag dessutom mer än någonsin.
Jag kan springa en mara, med rätt träning i ryggen tror jag definitivt att det är möjligt. Och nu har jag ju ett helt år på mig för träning och förberedelser.
Jag gör det! Nu har jag anmält mig. Vad har jag gett mig in på!?
Jag kan springa en mara, med rätt träning i ryggen tror jag definitivt att det är möjligt. Och nu har jag ju ett helt år på mig för träning och förberedelser.
Jag gör det! Nu har jag anmält mig. Vad har jag gett mig in på!?
Pannbensbyggande intervaller
Alla förberedelser var gjorda (väskan packad, matlåda, mellanmål etc.) och jag hade inte glömt något hemma! Så det fanns inga ursäkter, bara just do it!
På schemat stod intervaller. 400, 600, 800, 1200, 800, 600 och 400 meter med 400 meters lätt jogg mellan varje. Okej... De första två gick bra, den första 800-ingen var lite tyngre och när det var dags för 1200 meter på 5:55 ville jag bara dö. Den var faktiskt riktigt hemsk. För att öka på det ytterligare tittade solen fram och luften kändes extra kvav. Men jag plockade fram mitt bästa mentala pepp, "det är nu jag blir bättre" malde i huvudet och jag gjorde det! Resten av intervallerna var sega och tunga, men ingen var lika hemsk som den där 1200-ingen.
Jag tycker att det är svårt både att peppa och pressa mig själv. Men idag tycker jag att jag var ganska bra på det. Jag affirmerade "bra, vad duktig du är, det här går ju bra, inte så långt kvar" och när det kändes riktigt tungt såg jag till att jag inte stannade utan kämpade vidare. På slutet såg jag till att ta ut det sista ur benen och några gånger dök frasen "nu krossar jag den här intervallen" upp i huvudet. Det är ju så mycket skönare att vara klar med ett pass och ha genomfört det precis som planerat, det är bra för självförtroendet.
Ett riktigt bra pass, både mentalt och fysiskt, helt enkelt. Jag bygger pannben...
På schemat stod intervaller. 400, 600, 800, 1200, 800, 600 och 400 meter med 400 meters lätt jogg mellan varje. Okej... De första två gick bra, den första 800-ingen var lite tyngre och när det var dags för 1200 meter på 5:55 ville jag bara dö. Den var faktiskt riktigt hemsk. För att öka på det ytterligare tittade solen fram och luften kändes extra kvav. Men jag plockade fram mitt bästa mentala pepp, "det är nu jag blir bättre" malde i huvudet och jag gjorde det! Resten av intervallerna var sega och tunga, men ingen var lika hemsk som den där 1200-ingen.
Jag tycker att det är svårt både att peppa och pressa mig själv. Men idag tycker jag att jag var ganska bra på det. Jag affirmerade "bra, vad duktig du är, det här går ju bra, inte så långt kvar" och när det kändes riktigt tungt såg jag till att jag inte stannade utan kämpade vidare. På slutet såg jag till att ta ut det sista ur benen och några gånger dök frasen "nu krossar jag den här intervallen" upp i huvudet. Det är ju så mycket skönare att vara klar med ett pass och ha genomfört det precis som planerat, det är bra för självförtroendet.
Ett riktigt bra pass, både mentalt och fysiskt, helt enkelt. Jag bygger pannben...
onsdag 9 juni 2010
1-0 till mig
Min fusklapp som var med under passet.
P bangade (1-0 till mig), men jag drog på mig träningskläderna och körde ett cirkelträningspass som jag hade hittat hos Petra (cirkelträning 1). Jag fick modifiera det lite eftersom jag hade bestämt för att träna ute i en park, hantlar orkade jag inte springa med och mitt gummiband har jag ingen aning om var det är. Så crunches och burpees lades till i passet.
Puh, det var ett riktigt jobbigt pass och svetten lackade efter ett litet tag. Men det var väldigt skönt att träna utomhus trots att regnet hängde i luften. Mitt under en omgång av tricepspress joggade tre glada killar förbi, de hade kört intervaller i en backe bredvid alldeles nyss och erbjöd mig att träna med dem nästa gång. Med glimten i ögat förstås, men det är alltid kul när träning förenar.
Tack Petra för ett roligt pass!
Morgonpromenad

Eftersom jag lämnade cykeln på jobbet igår öppnade det upp för alternativa transportsätt till jobbet. I ärlighetens namn var jag inte speciellt sugen på transportlöpning då benen var så sega igår så det fick istället bli en promenad.
50 minuter senare landade jag pigg och lite svettig på jobbet efter att ha vandrat genom ett soligt och fantastiskt fint Stockholm. Ibland kan jag inte låta bli att älska den här staden!
Midnattsloppet i Stockholm är fullt!

I fredags tog Midnattsloppet i Stockholm emot de sista anmälningarna och nu är det fulltecknat. 21000 löpare är därmed anmälda. Än finns det platser i Göteborg (21 augusti), Frederiksberg (28 augusti) och Helsingfors (4 september).
Jag tycker att Midnattsloppet är ett riktigt roligt lopp, med mycket folkfest. Jag minns att jag som barn fick vara uppe sent och hänga ut genom fönstret. Jag har sprungit två Midnattslopp i Stockholm, men jag kommer inte att springa i år. Det är sista helgen på semestern och vi planerar att vara i Göteborg och titta på Way out west.
tisdag 8 juni 2010
Tempolöpning med andan i halsen
Jag hoppade över cykelturen hem från jobbet och fick istället skjuts hem med bil av P. Dä borde ju benen vara supersugna på en löptur? Men det var de inte, de kändes supersega och tunga. P satte av i ett rasande tempo och jag hakade på med andan i halsen. Första 6 minuterna var lite röriga för det skulle hämtas upp nycklar och göras kopior med mera. Men sedan blev det flyt i löpningen om än ett rasande tempo.
Jag kämpade och kämpade under mina cirka 8 kilometer. Exakt vad det blev för pace (det skulle var 5:27 enligt FIRST) har jag inte koll på eftersom funbeat ligger nere och jag är alldeles för lat för att räkna manuellt. Men jag hoppas på cirka 5:30. Jag måste verkligen hitta ett GPS-verktyg som fungerar så att jag kan hålla koll på pacen under löpningen, det senaste jag tänkte testa är runkeeper i iPhonen, vi får se hur det fungerar...
Jag kämpade och kämpade under mina cirka 8 kilometer. Exakt vad det blev för pace (det skulle var 5:27 enligt FIRST) har jag inte koll på eftersom funbeat ligger nere och jag är alldeles för lat för att räkna manuellt. Men jag hoppas på cirka 5:30. Jag måste verkligen hitta ett GPS-verktyg som fungerar så att jag kan hålla koll på pacen under löpningen, det senaste jag tänkte testa är runkeeper i iPhonen, vi får se hur det fungerar...
Frukt är också godis
Marathonhistorier

Bild från Stockholmmarathon.se
Just nu så frossar jag i historier från Stockholm marathon 2010. Inspirerande, skrämmande, peppande och helt otroliga historier om folks prestationer. Jag är jäkligt sugen på marathon just nu, men hur kommer det att kännas om sex månader när det är kallt, grått och trist? Därför tänkte jag samla ihop några fina marathonhistorier i det här inlägget så har jag dem i framtiden att plocka fram när det inte känns riktigt lika kul.
Petras första marathon. Sofie tog PB på maran. Moas första marathon. MarathonMias historia. Mirandas kämpiga marathon. Andréas andra marathon.
Har ni några fler tips?
måndag 7 juni 2010
Snälla cyklister, ta det lite lugnt

Bild från Stockholm.se
Jag gillar verkligen när det blir vår och jag kan plocka fram cykeln och ta den till och från jobbet. Vad jag däremot inte gillar är alla med-cyklister som kör som idioter. Det är inte bara på bilvägar utan i lika stor utsträckning på cykelvägarna. Lite hänsyn tack! Bara för att det inte finns blinkers eller backspeglar på din cykel så betyder inte det att du kan strunta i att signalera eller titta bakåt. Jag kan inte läsa dina tankar.
Jag försöker verkligen att ta det lugnt och att tänka på de andra cyklisterna på vägarna, men jag åker sällan en sträcka utan att bli irriterad på att någon gör en galen omkörning eller stannar utan att signalera. Oftast vinner man så himla lite på det. Jag tar hellre lite längre tid på mig och kommer fram hel än cyklar snabbt och krashlandar. Jag cyklar dessutom alltid med hjälm (efter en liten olycka förra sommaren, helt otroligt att det ska behövas för att man ska köpa en hjälm...).
Kör försiktigt!
Ps. Jag ska bli bättre på att visa hänsyn till fotgängarna för det vet jag att jag är dåligt på ibland. Förlåt...
Snopet & veckans träning
Idag på morgonen hade jag planerat in yoga i Berzelii park arrangerat av Sparkibaken-Terese. Men döm om min förvåning när jag tittade på väckarklockan och den visade 07:45. Yogan började 08:00 och jag hade försovit mig! Väldigt trist för jag hade verkligen sett fram emot en skön start på veckan med yoga utomhus. Jag hoppas att alla deltagare hade det trevligt!
Den här veckan tänkte jag träna som följer,
Måndag: Löpning - tempo
Tisdag: Spinning & styrka
Onsdag: Löpning - intervaller
Torsdag: Yoga
Fredag: Vila
Lördag: Löpning - långpass
Söndag: Vila alt. styrka
Den här veckan tänkte jag träna som följer,
Måndag: Löpning - tempo
Tisdag: Spinning & styrka
Onsdag: Löpning - intervaller
Torsdag: Yoga
Fredag: Vila
Lördag: Löpning - långpass
Söndag: Vila alt. styrka
söndag 6 juni 2010
Dagens träning: Löpning

Sovmorgon, mysfrukost, solig promenad och sedan finalen i Franska öppna. Efter tre timmars vilande i soffan framför Söderlings förlust var det dags att dra på sig löparkläderna och ge sig ut. 13 kilometer stod på schemat. Långpass för mig, men kort i förhållande till alla dem som sprang marathon igår. Grattis till alla fantastiska prestationer. Men nu var ju det här MIN träning och då är faktiskt 13 kilometer ganska långt.
Benen kändes ganska pigga och solen sken när jag satte av mot Årstaviken i min fina gula Blogger Bootcamp-tröja. Med blå byxor hade det kunnat bli en Nationaldagsklädsel. Jag betade av backe efter backe och innan jag visste ordet av var jag framme vid Hornstull. Västerbron gick förvånansvärt lätt och jag sände en tanke till alla marathonlöpare som hade passerat den två gånger under gårdagen och som dessutom hade fått ta hela stigningen från Söder mälarstrand.
I Rålambshovsparken var det fullt med folk och även Norr mälarstrand skulle visa sig vara fullproppad. Här någonstans fick jag en liten dipp och benen kändes lite trötta, men jag kämpade på. "Det är nu jag blir bättre" är ett mantra jag brukar plocka fram när träningspassen känns tunga. Sedan matade jag på till Slussen och på Stadsgården började jag flera (finska?) marathonlöpare i sina Stockholm Marathon-tröjor som var på väg hem med Finlandsfärjorna. Nästa år ska jag fasiken ha en sådan där tröja!
Grymt skön löpning och avslutning på en bra vecka!
Tjejmiddag med Jamie Olivers köttbullar
Vilken dag! Jag cyklade inte en marathon, men jag cyklade kanske cirka 15 km (jag var lite glömsk med att få på och av klockan och GPSen tappade mottagningen ibland). Kartan glömde jag hemma så ett tag var jag lite vilse i Skarpnäck, men det löste sig. Sedan prioriterade jag att heja på min lillasyster som spelade fotbollsmatch.
Jag hann inte heller titta på marathonlöparna så mycket som jag ville. Jag hade kunnat stå hur länge som helst vid Slussen och titta på dem kämpa sig förbi. Helt sjukt imponerade med alla som har tagit sig igenom loppet. Men det var kul att fixa middag till sju glada tjejer som kom på midddagsbesök. Jag bjöd på en freestyle-variant av Jamie Olivers köttbullar och sedan hemlagad rabarberpaj. Riktigt gott om jag får säga det själv.
fredag 4 juni 2010
Ego-kväll
P har varit ganska upptagen på sistonde och borta många kvällar och helger så även denna. Men idag ser jag verkligen fram emot en riktig ego-kväll. Jag ska äta något gott, kanske ta en promenad, städa och fixa lite hemma inför en tjejmiddag imorgon. På lördag ska jag ju cykla min marathon och sedan heja på marathonlöpare så klart, innan det är dags för tjejmiddag. Det kommer att bli riktigt härligt!
Somrig frukost
Cykla en marathon?
Jag fick en idé. Jag kommer inte att springa marathon på lördag, men jag borde ju kunna få ett ordentligt träningspass och göra en rolig grej. Alltså bestämde jag mig för att cykla en marathon på lördag. Det kommer väl att ta några timmar, men jag tror att det kan bli ett bra och roligt träningspass.
Från början hade jag tänkt att cykla på gymmet, men nu ser det ju ut att bli så fint väder att det inte finns någon anledning att cykla utomhus. Jag har försökt att mäta upp en lämplig rutt och fick också en cykelkarta för inte så länge sedan som kan komma väl till pass. Jag tror att jag kommer att cykla lite på känsla och mäta sträckan med min GPS (jag måste köpa nya batterier!).
torsdag 3 juni 2010
Dagens yoga-lärdom
Innan lektionen började läste min lärare upp ett citat från en bok om yogans anatomi. Jag minns inte exakt hur citate var, men innebörden var ungefär att yogan inte handlar om att klara av avancerade positioner utan att ha fokus oavsett om det är i en enkel eller avancerad position. Så idag arbetade vi med att fokusera.
Det kan vara bra att få en sådan påminnelse eftersom det är lätt att imponeras av avancerade positioner, men det är faktiskt inte det som är det huvudsakliga syftet med ashtanga yogan.
Det kan vara bra att få en sådan påminnelse eftersom det är lätt att imponeras av avancerade positioner, men det är faktiskt inte det som är det huvudsakliga syftet med ashtanga yogan.
Tunga intervaller
Mina ben var inte så pigga på att springa idag, de tyckte nog att de hade tränat tillräckligt den här veckan. Imorgon ska de få lite välförtjänt vila, men i helgen ska det avverkas två pass är det tänkt.
Det var de där TOLV 400 meters intervallerna som skulle genomföras på lunchen idag. Jag insåg att siffran tolv skrämde mig lite så för att komma iväg intalade jag mig att det räckte med 6-10 stycken.
På Kristinebergs IP kryllade det av barn som hoppade höjd, sprang 60 meter och hoppade längd. Men det fanns plats för mig att springa mina fyrahundringar även om det då och då innebar lite sicksackande. Det var faktiskt ganska kul att ha en massa entusiastiska barn att titta på. Det tog bort fokus från mitt eget slit.
Åtta intervaller blev slutresultatet, som jag har bestämt mig för att vara nöjd med. Benen var som sagt inte tokpigga och det var riktigt varmt. Snittfarten var runt 1:50 och kanske borde jag har sprungit dem runt 1:55 (vilket var planen) för att klara tolv stycken. Eller tagit med en vattenflaska...
Det var de där TOLV 400 meters intervallerna som skulle genomföras på lunchen idag. Jag insåg att siffran tolv skrämde mig lite så för att komma iväg intalade jag mig att det räckte med 6-10 stycken.
På Kristinebergs IP kryllade det av barn som hoppade höjd, sprang 60 meter och hoppade längd. Men det fanns plats för mig att springa mina fyrahundringar även om det då och då innebar lite sicksackande. Det var faktiskt ganska kul att ha en massa entusiastiska barn att titta på. Det tog bort fokus från mitt eget slit.
Åtta intervaller blev slutresultatet, som jag har bestämt mig för att vara nöjd med. Benen var som sagt inte tokpigga och det var riktigt varmt. Snittfarten var runt 1:50 och kanske borde jag har sprungit dem runt 1:55 (vilket var planen) för att klara tolv stycken. Eller tagit med en vattenflaska...
Tips: Gratis sommarträning med Friskis & Svettis

I sommar är all uteträning med Friskis & Svetttis i Stockholm gratis. Målet är att göra Stockholm till världens friskaste stad och att ytterligare 50 000 stockholmare ska börja motionera 1-2 gånger i veckan. Jag vet inte hur det är på andra orter, men det kan du lätt kolla upp. Uteaktiviteter som du kan prova gratis är t.ex. träna jogging, jogg-cross, stavgång och inlines. Mer information hittar du här.
onsdag 2 juni 2010
Mitt Vårrus
Jag fick medalj!
Var ska jag börja? 5 km är en ganska kort distans, man hinner inte tänka eller slita så mycket. Däremot kan det vara djävulskt jobbigt eftersom man tillåter sig att pressa sig till tempon man vanligtvis inte är van vid.
Jag valde att lämna mina kompisar i jogga fort-fållan och ställde mig i springa-fållan, jag tänkte att jag på så sätt skulle få färre framför mig om jag ville hålla ett (för mig) högt tempo och det var nog bra tänkt. Första kilometern gick under 5 min, men sen hände något på den andra 5:30! Skulle jag lyckas pressa mig till en bra tid? Benen kändes tidigt ganska slitna och tunga. Gårdagens spinning-pass satt nog lite i dem.
Flera gånger var jag rätt less på att springa, pulsen låg runt 170 (ca 85% av max), men jag kämpade på. 5 kilometer är inte så långt, this is it! Den sista kilometern matade jag bara på i mitt tempo och kopplade bort omvärlden. Det var tungt. I mål stannade jag klockan på 25:34 vilket är PRECIS mitt personbästa från Bellmansstafetten 2008. Med lite vila i benen och en bättre andra kilometer hade jag kanske kunnat sätta personbästa. Men det blev i alla fall en bättre tid än Vårruset 2008.
Jag är nöjd. Kanske är jag inte i så dålig form som jag tror. Kanske finns det en bra grund för att få lite bättre tider till hösten. Det kan bli spännande!
Klokskap
Det finns så mycket kunnighet och kloka ord att hämta inom träningsbloggsvärlden. Jag kan inte låta bli att känna en tacksamhet för att folk väljer att dela med sig. Igenkänningsfaktorn är ofta hög och att dessutom få inspiration och kloka ord på det är ovärderligt.
MarathonMias inlägg om att bygga pannben är riktigt bra. Egentligen säger hon ganska självklara saker, men ibland behöver man någon som sållar ut allt brus och pekar på kärnan, det som är viktigt. Det har Mia lyckats fantastiskt bra med.
Jag kände även igen mig i Fridas inlägg. Ofta dyker tankar som "behöver jag det här?" eller "nu struntar jag i det, jag är bra som jag är?" upp. Jag är ju givetvis bra som jag är, men jag vill lite mer så jag ska fortsätta att kämpa mot mina mål.
Jag vet att det är mitt psyke jag måste jobba med. Jag vet vad jag måste göra, men jag lyckas inte alltid med det. Det är en process och förhoppningsvis blir jag bättre och bättre. Pannbenet måste bli lite tjockare helt enkelt.
Keep on running!
Lite nervös..
Bild från gårdagens Vårrus i Stockholm från marathon.se.
Jag sitter här framför datorn på jobbet och inser att jag är lite nervös inför kvällens lopp. Nu är det ju ingen annan tidtagning än min egen och mer av ett feelgood-lopp, men jag undrar ändå vilken tid jag kan klämma ur mig. Jag har som sagt inga ambitioner om personbästa eller rekordtider, men jag kommer inte att hålla tillbaka. När jag väl står där på startlinjen vet jag att det kommer att vara svårt att inte ge allt. Sen får vi se vad det räcker till!
tisdag 1 juni 2010
Vilken skräll-kväll!

Bild från svd.se.
Medan jag satt på spinningcykeln och svettades slog Robin Söderling ut Roger Federer ur Franska öppna. Grymt bra jobbat! Det trodde jag aldrig.
Idag bjöds det alltså på dubbla pass. På morgonen transportlöpning till jobbet och efter jobbet tisdagens spinningpass med Niclas. Inte nog med det, jag gjorde några övningar för bålen efter passet. Ryggresningar, crunches på pilatesboll (my God, vilken träningsvärk jag hade av dem förra veckan) och "rumplyft" (när man tränar de nedre magmusklerna genom att lyfta på rumpan).
Nu unnar jag mig att sitta i soffan och kolla på tv. Benen måste ju vilas lite inför morgondagen.
Imorgon: Vårruset i Stockholm
Jag trodde att min nummerlapp var borta i posten. Jag pratade med Vårruset idag och skulle kunna hämta ut den i informationstältet imorgon. Men vad låg i brevinkastet idag, om inte min nummerlapp!
Nu ska jag bara packa väskan och planera mellis till imorgon, sen är jag redo! Jag tror inte på nytt personbästa, men jag ska göra mitt allra bästa imorgon.
Morgonlöpning - check!

Straffrunda imorse? Väldigt tråkligt uttryck så jag tror att vi kallar det njutrunda istället. Fast det var det ju inte riktigt. Det funkar att ligga och mata på morgonen och ta sig fram i maklig takt, men någon njutning var det inte idag. Motvinden på Västerbron var djävulsk, men jag matade på. Och nu är dagens ena träningspass avklarat!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






