1:a mars

Är det nu som våren kommer? Snön försvinner från gatorna, gruset sopas bort och solen börjar att värma? Jag är skeptisk, mars är ingen renodlad vårmånad. Däremot så är det "bara" 13 veckor kvar tills det är dags att springa Stockholm marathon.

Min kropp väljer att välkomna mars med lite snuva. Jag hoppas innerligt att det inte blir ordentlig förkylning, det känns faktiskt inte så farligt och jag tror (och hoppas) att det kan försvinna under dagen. Jag planerar att dricka mycket vatten och proppa i mig bra saker.

Sjukhelg

Kroppen ville inte riktigt samarbeta i helgen. Det var soffläge hela lördagen med magknip och feber så några 24 kilometrar blev det inte. I söndags mådde jag bättre, men inte tillräckligt bra för att träna. Istället höll jag mig inne och målade lister. Nu hoppas jag att min kropp vill vara med mig och träna lite den här veckan, vi ska nog lyckas hitta på både ett och annat.

Nedrans hals

Halsont igen. F*ck! Men kanske inte så konstigt när P är vrålförkyld.

Jag tycker att det är så här på vintern. Jag blir sjuk, sedan blir jag frisk och sedan följer en evighetslång tid med halsont till och från och det en eviga funderingen om man ska bli sjuk eller inte. Och borde jag träna eller inte!? Jag försöker med alla huskurer jag kan komma på - echinagard, vatten, apelsiner.

Jag är toktaggad på att köra ett hårt styrkepass efter jobbet, väskan står packad bredvid mig. Men jag borde inte göra det. Och jag tänker att om jag vilar idag så kanske kroppen vill springa imorgon istället. Snälla....

Ny förkylningsfri vecka!

Yes, äntligen börjar det kännas bättre. Jag är sugen på att dricka kaffe och har inte lika mycket snuva. Kroppen känns fortfarande lite matt så jag börjar lite lugnt, gårdagen bjöd på en timmes promenad men dagens PT-timme är avbokad. Nu ska jag försiktigt skaka liv i din här kroppen.

Innan förkylningen slog till hade jag haft världens supervecka! Jag hade tränat en massa roliga saker, ätit lagom mycket och kroppen kändes annorlunda - jag hade hittat min balans. Sen tog jag en ledig helg och vräkte i mig onyttigheter, vilket jag faktiskt tror kan vara en bidragande orsak till min dunderförkylning. Kroppen fick inte i sig de bra saker som den behövde för att kunna bygga upp sig. En lärdom. Dessutom gäller det så här i sjukdomstider att träna när jag kan för jag vet aldrig när förkylning eller annat slår till.

Men nu är det som sagt nya friska(re) tag. Idag blir det antingen promenad eller lätt löpning beroende på hur det känns och sedan kommer jag att fortsätta veckan lugnt med träning eller vila beroende på vad som känns bra just den dagen. Hur som helst - härligt att vara tillbaka.

Träningssug!

Jag är så enormt sugen på att träna! Ett löppass i snön skulle vara superkul eller kanske ett tufft shape-pass skulle passa. Jaja, med genomtäppt näsa är det inget alternativ. Istället så satsar jag på vila, vatten, frukt och echinagard. Hoppas att det går över snart....

Atjooo!

Där kom den som ett brev på Posten, förkylningen alltså. Jag vilar vidare.

Tänka om

Jag var verkligen toktaggad för den här veckan. Sugen på att fortsätta träna en massa roliga saker - löpning, shape och mitt styrkeprogram. Jag känner att jag verkligen har hittat flytet i styrketräningen och hade tänkt att öka på med löpning i veckan. Jag kände mig lite nöjd i helgen och tycker att jag ser lite förändringar på min kropp. I like!

Efter en natt med katastrofal sömn och en lite snuvig näsa har jag fått omprioritera. Kroppen behöver vila och sen får vi hoppas att jag orkar träna så snart som möjligt. Kanske blir det ingen illvillig förkylning utan bara lite snuva. Jag hoppas att jag är tillbaka imorgon.

Vilodag!

Tanken är att jag ska springa intervaller idag, men eftersom jag vaknade med kittel i halsen och näsan så tror jag inte att det är en bra idé. Fasiken, jag har ju precis varit förkyld, men det vore inte så konstigt om jag åker dit igen eftersom alla nyser och snörvlar runtomkring mig. Cykeln fick stanna hemma imorse (beror nog lite på regnet också) och jag klämde in mig på tunnelbanan. Det finns ju fördelar med det också, t.ex. kan jag lyssna på Morgonpasset på väg till jobbet.

Atjoo!

Med hösten kom även terminens första förkylning. Men vila är ju det jag gör bäst så det fortsätter jag med lite till.

Lägesrapport

Träningsprogram för ryggen.

Det blir inte så mycket bloggande just nu, för jag tränar knappt något alls. Första veckan efter semestern bjöd på rutiner, men även extrem morgontrötthet och fix med lägenheten. När träningsentusiasmen kom krypande fick jag känningar i bröstet, liknande dem jag hade i vintras. Jag vill inte riskera att det förvärras så jag ger kroppen en chans att vila den här veckan.

Jag pratade däremot med en bekant som är naprapat och som har haft liknande problem. Jag fick ett träningsprogram av henne för ryggen som jag hade bett om tidigare eftersom jag känner mig så svag och stel mellan skulderbladen. Hon sa (jag ber om ursäkt för eventuella missförstånd eller min lekmanna-översättning) att en svag rygg kan orsaka påfrestningar på bröstrygg och bröstkorg som ger den här typen av inflammationer och problem. Det låter ju inte helt otroligt att det skulle vara fallet för mig.

Nu ska jag packa och förbereda mig för helgens bröllop och kick-off. Jag tar en ny paus, den här gången till på måndag!

Uppdatering: Nu hittade jag en text om olika symptom och potentiella diagnoser här. Det känns ungefär som om allt under "bröstrygg" är applicerbart på mig. Det kanske är dags att ta hjälp av min naprapatvän...

Bröstrygg
Värk kan bero på triggerpunkter (muskelknutor) i muskulaturen i området runt skulderbladen, och framförallt i de muskler som för ihop skulderbladen mot mitten. Detta problem uppstår ofta i samband med monotont/statiskt arbete med armarna framför kroppen, exempelvis datoranvändning eller jobb som frisör.

Huggsmärtor beror oftast på låsningar i ryggradens leder. Då gör det ont när man rör sig i vissa lägen, dock ej så mycket känning i vila. Detta behandlas med manipulation på ett mycket effektivt sätt. Oftast är det kombinationer av ovan nämnda tillstånd, dvs låsningar och muskelspänningar. Således kombinerar vi behandlingen vid behov.

Bröstsmärtor kan bero på revbenslåsningar i bröstryggen som sedan strålar mot bröstbenet. Det kan även bero på spända bröstmuskler.

Måndag

Slut på semester, slut på sommaren och dags för nya friska tag! Jag är taggad för att sticka ut och springa ikväll, men kroppen vill annat. Den är förfärligt trött och lite snörvlig. Så det är nog bäst att jag vilar för att kunna undvika en eventuell förkylning. Jag ska på bröllop på lördag och vill helst vara frisk.

I min almanacka har jag klottrat ned följande pass att välja mellan den här veckan. Allt enligt min nya taktik.

Pollenallergi

I lördags började nysattackerna och sedan kom nästäppan. Förkylning eller allergi? Inte helt lätt att avgöra faktiskt, men snuvan kändes lite mer allergisk den här gången så jag bunkrade upp med allergimedicin. Efter några dagar med Clarityn och nässprej så känns det lite lättare och jag tror att jag kommer att våga träna idag. Det kanske blir det inomhus däremot...

Men visst är det fint att träden slår ut och solen skiner! Lite varmare skulle dock jag vilja ha det, men det kanske kommer till helgen.

Tjock i halsen

Jag vaknade med riktigt ont i halsen i morse. Jag kunde knappt svälja. Så jag valde att snabbt stoppa i mig lite alvedon och det kommer jag göra igen om det kommer tillbaka. Jag känner fortfarande av halsen och den är framförallt tjock. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att sjukdomen inte bryter ut. Jag tycker ofta att de känns som om det kommer förr eller senare och då tycker jag att det lika gärna kan bryta ut ordentligt så att jag kan fokusera på att bli frisk.

Så länge jag har ont i halsen kommer jag i alla fall inte att träna konditionsträning eller styrka, men jag tänker gå på yogan ikväll. Jag är supersugen på att röra på kroppen!


Under tiden så fortsätter jag att längta efter våren...

Förhoppningsvis...

Jag har fortfarande ont i halsen så därför blir det ingen träning idag heller. Förhoppningsvis blir det inget mer än det här halsonda och förhoppningsvis går det över till imorgon. För då hinner jag träna lite innan helgen då jag (förhoppningsvis) åker till Prag med fyra glada tjejkompisar.

Förmodligen blir det i alla fall yoga imorgon, om jag inte blir jätterisig. Min yoga-instruktör sa att man kan träna yoga även om man är lite förkyld, bara man inte har feber så är det okej.

Typiskt!

Jag vaknade med halsont imorse. Järnspikar! Vilken tur att det inte blev någon löptur igår kväll, P var väldigt sugen, men jag kände nog på mig att kroppen inte var helt hundra. Så idag blir det ingen spinning. Det blir vila och en massa vätska så får vi hoppas att det inte blir någon förkylning av det hela. Jag håller tummarna!

Piggare

Jag känner mig piggare idag, men valde att stanna hemma. Det brukar vara ganska stor skillnad på att hasa runt hemma i mjukiskläder och att vara på jobbet. Istället har jag betat av en massa avsnitt av Grey's Anatomy. Och nu ska jag faktiskt se till att göra lite nytta här hemma, men det blir ingen träning idag.

Däckad

Jag vaknade med illamående och ont i magen i morse. Så jag valde att stanna hemma. Det var nog en bra idé med tanke på att jag totaldäckade på eftermiddagen. Helt orkeslös med värk i kroppen och feber. Nu får vi se vad det blir av det här?

Voltaren...

...inhandlades på lunchen idag och jag har tagit min första lilla rosa tablett. Jag hoppas att det ska hjälpa mig att snabbare bli av med det onda. Just nu känns det som om det har givit mig huvudvärk, men det är förmodligen något annat som har orsakat den.




Uppdatering: Känns det inte helt bakvänt att man får huvudvärk av en värktablett? Men en av de vanligaste biverkningarna till Voltaren T är huvudvärk. Även illamående, yrsel och magsmärtor. Knasigt...

Jag får träna!

Revbenen. Bild från Wikipedia.

Nu på morgonen har jag varit på vårdcentralen och besökt en läkare. Hon (det var en kvinna, ingen Dr McDreamy) lyssnade på hjärtat och kände på bröstkorgen innan jag fick gå till en sköterska som tog EKG och sänkan. Sedan kunde hon konstatera att det inte var något problem med hjärtat och att jag inte hade någon infektion i kroppen. Istället trodde hon att det var Tietzes syndrom, inflammation i revbensbrosket.

Det betyder att jag får träna. Jippie! Men att jag givetvis ska vara uppmärksam på smärta, det är ju aldrig bra att träna med smärta. Jag kan ta antiinflammatoriska tabletter om jag vill och det kommer jag nog att göra för att skynda på läkningstiden om det går. Det verkar nämligen som om det kan ta ganska lång tid innan det går över.

Jag tror även att jag kommer att vara ganska försiktig med styrketräning av bröst och rygg till att börja med. Men det rimmar ju ganska bra med att jag behöver lägga fullt fokus på löpningen för att komma i form till Premiärmilen och Göteborgsvarvet.

Nu blir det ingen träning de närmaste dagarna för imorgon åker jag till Tallinn med jobbet på konferens. Men på söndag hoppas jag att jag får sätta på mig löparskorna. Lycka!

Jag skäms...

Jag har haft lite ångest över det här inlägget, men nu tänkte jag i alla fall berätta vad det är som har känts fel med min kropp. Jag skäms över att jag inte lyssnat på min kropp tidigare och det är förmodligen det som jag har lite ångest över att erkänna. Hur som helst fick jag väldigt ont i bröstet under träningspassen i lördags. Det kändes som om någon högg mig med en kniv strax över vänster bröst och då blir i alla fall jag orolig för att det ska vara något med hjärtat, t.ex. hjärtmuskelinflammation.

Jag har inte varit sjuk sedan början av året, men jag har inte känt mig helt hundra sedan dess och det kan nog ha hänt att jag har tränat trots lite känsla av halsont. Jag vet, så här i efterhand känns det jättedumt.

Jag har inte varit hos läkaren så jag har inte fått något bekräftat. Kanske är jag bara hypokondrisk, men det är ju bättre än det motsatta. Jag pratade med en sköterska på sjukvårdsupplysningen i tisdags och hon tyckte att jag kunde avvakta med att gå till en läkare. Nu har jag inte haft någon smärta sedan i lördags, bara en diffus känsla i bröstet och lite lätt halsont. Det är svårt att veta när man verkligen känner efter hela tiden, men just nu känns det ju ganska bra. Det kluriga är att veta när jag vågar börja träna igen.

På ett sätt är det oerhört frustrerande att inte våga träna, men det fungerar ändå ganska bra eftersom jag har ställt in mig mentalt på att inte träna på hela veckan. Jag har lovat mig själv att inte träna förrän det känns helt bra (ingen tvekan alls). Ingen idé att bete sig som en fluga instängd bakom ett fönster, det är bättre att ta ett steg tillbaka och testa en annan väg även om den kanske är lite längre. Så nu vet ni varför jag träningspausar.

Det gäller att tänka positivt.