Mitt Blogger Bootcamp 2011 - dag 1

Det blev en tidig start på den här lördagen. Klockan ringde som på en vanlig vardag och jag skuttade upp (nja, jag är ALDRIG morgonpigg...), in i duschen och laddade med en ordentlig frukost. Havregrynsgröt med banan och mjölk, micro-ägg och en leverpastejmacka. Väskan var packad, men det var lite Gainomax och bananer som skulle med också.

Bild från arrangörs-Sofy.

På t-banan sprang jag på JoHo, Julia och Pinglan och vi sällskapade den sista biten till Sportlife. Väl framme möttes vi av glada leenden från arrangörerna Terese, Sofy, Mela och Jane och i skåpen fanns det finfina goodie bags. Men det hann jag inte att titta på just då och nu var det bara att byta om och göra sig reda för det första passet - Primal fitness/Parkour med Patric Westerlund. Det var riktigt jobbigt, kul och annorlunda. Efter uppvärmning och några inledande parkour-övningar så blev det primal fitness för hela slanten. Vi kravlade som krokodiler, gick som gorillor och björnar, hoppade som schimpanser och smög fram som pumor. Det måste ha varit riktigt underhållande att titta på oss, men det var lekfullt och barnsligt roligt. Kul att prova på!

Kan det vara krokodiler på bilden? Även denna bild är lånad från Sofy.

Efter lite fotografering och roliga teamövningar så fortsatte jag dagen med ett Body combat-pass med Soffan, medans andra körde spinning med Terese. Soffan var full av energi och det smittade verkligen av sig på oss deltagare. Jag plockade fram mitt fighting face och körde fullt ös medvetslös. Slagen funkar bra, men jag känner mig oerhört stel i höfterna när jag ska sparka. Så jag tror verkligen att jag behöver köra någon form av rörlighetsträning för höfterna och kanske även att yoga och danspass kan vara bra.

Smaskig lunch från Ica to go. Bild lånad från Annica.

Så det var ju fantastiskt bra att jag efter lunch fick testa Tribal house med Åsa Fornander. Jag har aldrig tränat för Åsa tidigare, men hon var är verkligen en solstråle och fick dans att verka riktigt lätt. Jag tror visserligen att hon var ganska snäll mot oss och körde enkla mooves. Men det är ju så det ska vara, en bra instruktör ska få alla att känna sig bekväma och duktiga. Åsa manade oss att slappna av och bara köra på och inte försöka att få det perfekt. Sluta vänta på perfektion för det kommer ju tamejtusan aldrig, citerade hon någon klok människa. Det kan man ju verkligen applicera på annat i livet än bara dans. Lite som på förra årets BBC så tänkte jag att det här med dans är något som jag borde testa oftare. Så mycket man vill, så lite tid.

Härliga Åsa Fornander. Bild lånad från Soffan.

Nu var jag ärligt talat ganska slut i kroppen, men dagen var inte slut ännu. Det fanns ett kraftprov kvar - BBC-passet med MarathonMia. Vilket betydde army training ute på Gärdet. Julia delade med sig av Resorb under pausen innan passet, men när vattnet sprutade ur min flaska kunde vi konstatera att Resorb och mineralvatten inte är en bra kombination. Jag är ändå glad över den där Resorben, jag tror att kroppen behövde vätskas upp lite.

Vi ställde upp i kolonn utanför Sportlife och det var ju trots allt skönt att komma ut i solen. MaratonMia var inte det minsta skrämmande om man jämförde med hennes sidekick, Polis-Johan. Han såg riktigt stark och sträng ut. Vi joggade ut på Gärdet och sedan varvade vi löpning med armhävningar, plankan, knäböj och andra övningar i oändlighet. Jag kan inte minnas alla galna övningar, men Mia har beskrivit hela passet här. Det var jobbigt, men också riktigt kul. Jag önskar att jag hade haft lite mer kraft bara för att riktigt kunna köra skiten ur mig. Army training är kul och det står också på min lista över saker som jag skulle önska att jag kunde prioritera lite mer i framtiden. Tack Mia för ett grymt pass!

Här värmen jag (i röda tröja) upp med självaste MarathonMia i bakgrunden. Hon var stark eller så är jag bara svag. Även denna bild från Sofy.

Trött, men med ett leende på läpparna lämnade jag Blogger Boot camps första dag. Var skulle träningsvärken kännas som mest? Istället för att fastna i  min soffa laddade jag med ännu mer energi i form av vänskap och renskavspasta hemma hos en god vän. När jag till slut kom hem så somnade jag innan huvudet landade på kudden.