Dagens långpass planerads till 15 km, bantades sedan ner till 10 km och avslutades på 8-9 km. Min pojkvän kände sig inte alls i form (jag var också rätt slut) så vi bestämde oss för att stanna. Ibland måste man lyssna på kroppen och vara nöjd med det man klarade av.
Orsaken till tröttheten var nog dessvärre en hel del partajande. En sen middag med mina närmaste kollegor i torsdags resulterade i att jag var helt utslagen i fredags. Att springa var inte att tänka på. Och i fredags var det dags för supertrevlig grillfest med god mat som även den blev ganska sen. Så kroppen har kännts rätt så sliten och jag har verkligen insett hur dåligt det är för prestationsförmågan (och kanske även välmåendet). Det får bli lite lugnare helger framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar