Thintervention

Kanske har du läst om Jackie Warner hos Sporty Spice, eftersom hon har bra på koll allt som händer "over there". Jackie jobbar inom träningsindustrin i Hollywood, hon har sitt eget gym och blev känd genom dokusåpan Work out som handlar om henne och hennes tränare på Sky Sports.

I veckan sändes finalen i Jackies nya tv-program Thintervention i USA. I programmet får man följa en grupp människor som vill gå ned i vikt och som får träna med Jackie, lära sig att äta rätt och även gå i gruppterapi för att komma underfund med vad som drivit dem till deras nuvarande vikt. Visst finns det paralleller till Biggest Loser, men flera stora skillnader. Det är ingen tävling och ingen blir utröstad. Dessutom bor alla hemma och får alltså genomföra viktnedgången i sin vardag med professionell hjälp.

Jag har sett de tre första programmen och jag gillar det starkt. Jag gillar Jackie och hennes sätt att hantera klienterna. Jag gillar programupplägget och jag gillar deltagarna, vissa av dem är riktiga personligheter. Jag kommer garanterat att kolla till finalen och hoppas redan nu på en ny säsong.

Piloxing

Idag testade jag hypade piloxing, en blandning mellan pilates, dans och boxning. Och det märktes att det var just en blandning, det kändes lite spretigt och jag fick aldrig upp pulsen. Nja, det var inget för mig. Även om jag utövat både balett och kung fu i mina dagar. Balettdelarna gav mig ordentliga flashbacks till min danstid i tonåren och box-inslagen påminde mig om att jag gillar den typen av träning. Men det ska nog göras var och en för sig och inte som piloxing, tycker jag.

Mer som Skalman

Skalmans mat- och sovklocka gör att han har koll.

I dagens DN är det en intressant artikel om kronobiologi, forskning/läran om kroppens olika rytmer och klockor. De har pratat med Maria Lennernäs som är professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.

Mörkret gör inte bara att vi blir tröttare utan även att vi blir hungrigare.  De där kilona vi tror att vi lägger på oss över jul har vi nog egentligen gått upp under hösten, säger Maria Lennernäs. I november brukar människor väga som mest.

Hon pekar även på riskerna med att äta, träna, jobba eller sova vid "fel tidpunkt" på dygnet. Att leva mot den biologiska klockan är riskfyllt och innebär att kroppen åldras i förtid. Minst lika viktigt som att äta nyttigt är att tajma måltiderna rätt. Bukfetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökar i takt med våra nya, sena matvanor och alltmer oregelbundna mattider.

Som bäst tränar vi runt klockan 17 eftersom kroppstemperaturen då är som högst och den fysiska prestationsförmågan på topp. Äta bör vi göra regelbundet på dagtid och inte senare på kvällen än två timmar innan man lägger sig. Jag tycker att det låter vettigt även om det inte alltid funkar i vår vardag. Läs artikeln, du hittar den i sin helhet här.

Mot marathon

Idag är det sju månader tills jag ska springa min första marathon. Och en månad tills jag sparkar igång marathonsatsningen på allvar. Redan nu känner jag mig i ganska bra form, det gäller bara att öka på uthålligheten och fixa det här tempot i längre sträckor. Jag hoppas att jag får vara skade- och sjukdomsfri på det stora hela. Sju månader känns som en evighet, men samtidigt känns det inte så länge sedan jag vågade ta steget och anmäla mig.

För ett tag sedan slog det mig att jag egentligen är ganska ensam i min satsning. P kommer inte att springa maran i vår, han känner att hans knän inte pallar, och jag har inga direkt löparfrälsta vänner. Oftast tränar jag själv, men för den sakens skull känner jag mig faktiskt inte speciellt ensam i min marathonsatsning. Det finns ju en hel uppsjö av inspiration, pepp och tips på nätet. Utan all den inputen tror jag att jag hade känt mig betydliget mer ensam och vilsen. Så tack till alla ni som finns där ute!

När (jag vill gärna skriva "om", men det är ju det där med uttalade mål och att säga jag SKA istället för "ska försöka") jag lyckas korsa mållinjen den 28 maj kommer det vara helt och hållet min förtjänst och det kommer att vara en helt fantastisk upplevelse (målbild). Jag hoppas att jag även ska känna mig nöjd med den tid jag får, men jag har ju som sagt sju månader på mig att påverka det. Jag vet vad som är mitt tidsmål, men det är långt dit så det kommer jag att vänta med att uttala.

Är det här bra?

En lunchkonversation idag med några kollegor...

Kollega S: Om jag äter glass till efterrätt brukar jag ta t.ex. en banan innan för att kompensera.

Jag: Men det är ju inget bra då får du ju bara ännu mer kalorier i dig.

Kollega S: Det är ju nyttigt med frukt, inget socker och så.

Kollega M: Jo, det är fruktsocker i banan så det är snabba kolhydrater.

Kollega S: Men det är inte lika dåligt väl? Sen är det en massa vitaminer också.

Jag: Det beror ju på vad du vill. Vill du gå ned i vikt är det dumt att äta extra kalorier, men vill du få i dig extra vitaminer ska du väl äta bananen.

Kollega S: Jag kan i princip äta hur mycket som helst när jag tränar utan att gå upp i vikt så kalorier bryr jag mig inte om.
.....

Kollega S: Mjölk till maten då, är det bra?

Jag: Det beror på...

Vart vill jag komma med det här? Jo, att det egentligen inte finns något rätt eller fel. Vad som är bra för dig beror på vad dina mål och din övertygelse är. Och hur din kropp fungerar. Dessutom måste man se till helheten och inte bara stirra sig blind på ett glas mjölk. För mig känns det onödigt att dricka kalorier, men för en elitidrottare kan det vara ett bra sätt att få i sig ännu mer näring. Eller så gillar man bara mjölk.

Jag vill poängtera att jag verkligen inte har någon kostutbildning. Det här är bara min syn på saken och det hoppas jag även att min kollega förstod.

Only you...

Från Lotta Agaton.

Ps. Latmasken tog mig igår efter att jag hade prioriterat andra saker. Nya möjligheter idag!

Mörker & trötthet

Snart kan man börja julpyssla, men först ska jag fylla år.

Det gäller verkligen att arbeta med att hålla humöret uppe nu när mörkret och kylan kommer. På söndag ställer vi om klockan och då kommer det att bli ännu mörkare. Jag har aldrig varit en morgonpigg person, men att det blir mörkare och mörkare gör det inte direkt lättare för mig att komma upp på morgonen.

Nu gäller det att plocka fram pannbenet och hitta andra ljusglimtar i vardagen. Det kan ju vara en promenad i solen på lunchen, en kopp te i soffan, en bra film, ett härligt löppass med reflexväst eller en god middag med älsklingen.

Gårdagens vila gjorde mig gott. Jag har tyvärr haft lite känningar i bröstet de senaste dagarna så vi får se om det bjuds på mer vila idag eller ett svettigt spinningpass. Jag har laddat med träningskläder så jag hoppas på det senare.

Ny vecka - nummer 43

Förra veckan blev inte så dum ändå. Och även om det känns som helt rätt beslut att hoppa av 6VU eftersom det har gett mig mer ro att kunna prioritera det som är viktigt så har jag ändå lyckats klämma in en hel del träning. Det handlar mycket om att beta av träningen när det finns utrymme och inte fastna i soffan.

Den här veckan kommer jag att börja med en vilodag. Imorse vaknade jag med lite känningar i halsen och för att undvika att det blir sämre så väljer jag att vila (om jag inte känner mig tokpigg ikväll). Sedan hoppas jag att det blir full fart resten av veckan och att hantverkarna hemma jobbar på så att vi i helgen kan flytta hem till ett nytt och fräscht badrum.

Måndag: Vila
Tisdag: Spinning
Onsdag: Löpning
Torsdag: Yoga & löpning
Fredag: Vila
Lördag: Löpning
Söndag: Styrka

Blöt höstlöpning

Idag har det ju inte riktigt varit en strålande höstdag. Jag vaknade efter lite sovmorgon eftersom gårdagen blev ganska sen. Näsan var lite snuvig, men jag hade inga som helst känningar i halsen. Så för att vara på den säkra sidan så kollade jag vilopulsen innan jag klev upp. Jag hade planer på en löptur ju. Vilopulsen verkade ytterst normal.

Vädret såg lite ruggigt ut med regn, men inte så kallt. Så efter frukosten blev jag sugen på att dra på mig löparkläderna och sticka ut. Jag trodde inte att jag skulle palla 16 km utan att det skulle bli cirka 10 km. Men när jag väl satte fart på benen och lät det rulla på i det tempo som kändes bra så gick det förvånansvärt lätt.

Kanske var det en något bättre frukost eller bara en bättre dag. För när jag stannade klockan efter 90 minuter så visade GPSen 15,94 km. Skönt!

Nu har jag tittat mer på Federer, men den här gången i soffan framför tv:n med en kopp kaffe och en brownie. Det kommer att bli en lugn söndagskväll.

Federer in da house

Tips: Bakverket

En frukost på Bakverket (Bondegatan 59, ta buss 2 till Erstagatan) är ett perfekt sätt att starta helgen på. Jag och P brukar oftast hänga på låset vid 10 för att vara säkra på att få en plats. Sedan njuter vi av varsin stor frukost (yoghurt, brödkorg med brioche, sallad, goda pålägg, lemonad och valfritt kaffe/te) och spanar efter kändisar i lokalen. Det här är ett av mina smultronställen i Stockholm.

Fredags-brownies

Brownies med fudgeglasyr.

Två fredagar i rad har jag bjudit på Leilas brownies. Förra fredagen var det mitt bidrag till knytis-middagen och de serverades med hallonparfait och chokladsås efter en utmärkt gumbo. Den här veckan gjorde jag det enkelt för mig när det var min tur att fixa fredagsfika till jobbet och bjöd återigen på brownies, men med fudgeglasyr istället för frosting.

Receptet med instruktioner och fudgeglasyr hittar ni här och nedan ser ni ingredienserna till chocolate frostingen (vilket nog var min favorit). Det blir riktigt goda, mastiga och kladdiga brownies som är förvånansvärt enkla att göra.

Från Leila Lindholms One more slice.

Svindyra löparkläder

Jag gillar löpning och kläder så egentligen borde jag lägga en hel del pengar på löparkläder. Det kanske jag även gör i förhållande till andra, men jag tycker att jag är ganska ekonomisk och tänker funktion snarare än design.

Hur som helst har Nike gjort ett samarbete med den japanske designern Jun Takahashi vilket har resulterat i löparkollektionen Gyakusou. Riktigt snygga plagg (endast för herrar?) som kommer att säljas på Sneakersnstuff i Stockholm. Men det ska tydligen vara riktigt dyrt...

Alla bilder från Rodeo.

Rörlighetsinspiration

Lunch-yoga idag. Åh, jag gillar det, men lite saknar jag den "riktiga" ashtanga yogan. Det får bli till våren tror jag. Yogan är full av rörlighetsträning och är riktigt bra för att hämta inspiration. Idag har jag till exempel gjort varianter av följande rörelser.


Vad heter denna i yoga variant egentligen...?

Cat and...

...cow.

Kobran eller McKenzie-extension.

Alla bilder från Hemövningar.com.

Parentes

Överallt pratas det om Anna Anka och jag är så glad att jag inte såg programmet. Jag känner faktiskt inget som helst sug efter det, inte ens en nyfikenhet. Istället så satt jag på en spinning-cykel under Niklas ap-jobbiga pass och sedan gav jag min core en liten match. Jag avslutade dessutom med lite extra stretch av höftböjar, rygg och rumpa. Det gav mig mycket mer än någon anka någonsin kommer kunna göra.