Hur som helst, fem tusingar på löpband som allra helst skulle klaras av på 4:40, men den tiden trodde jag aldrig på. Istället blev det strax över 5 minuter vilket får godkänt och var djävulskt jobbigt. Knepet med intervaller är att fokusera på en i taget. Även om just den känns skitjobbig så kan du alltid klara av den och sedan får du ju vila och då känns det inte så jobbigt att sätta igång med en till. Jag fick jobba mycket med att peppa mig själv för att köra alla intervaller och inte ge upp. Men när det sedan var gjort kändes det ju helt väldigt bra (klapp på axeln).
Trötta ben på väg hem på tunnelbanan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar